Fable: ett sagospel trots all kritik

De senaste dagarna har jag fastnat i ett nytt spel. Jag menar verkligen fastnat. Det är inte så att jag inte kommer vidare utan spelet är så fängslande att jag inte kan släppa det. Spelet i fråga är Fable. Detta spel som var ett av de mest omtalade spelen till Xbox i många år har nu kommit. Recensionerna är väldigt blandade. Många klagar på att utvecklarna pratade förmycket om vad som skulle vara i spelet för att sedan vara tvingade att ta bort många funktioner. På olika spelforum talas det om att folk nästan känner sig lurade nu när spelet släppts.

Visst finns det mycket i spelet som inte är så bra som det skulle kunna ha varit. Friheten är inte så stor som man hade hoppats och världen sträcker sig inte till horisonten. När det finns spel som Grand Theft Auto 3, GTA Vice City och snart GTA San Andreas, där man kan gå vart man vill och göra (nästan) vad man vill, så har man lite att leva upp till. I Fable är världen uppbyggd av "rum" hela kartan är styckad i små delar. Man kan inte se från den ena delen till nästa och det är laddningstider mellan varje del. Avsaknaden av stora vyer förstör känslan av en stor värld. Däremot får man en ganska trevlig kompakt värld där man hela tiden undrar vad som finns runt hörnet.

Här kommer vi till det som jag gillar med Fable. Spelet lyckas verkligen förmedla sagokänslan. Det svajande gräset, de fallande löven, de gulliga stugorna andas Bröderna Grimm. De mörka skogarna och fantasntiska monsten är precis så läskiga att man ryser så där lagom. Ljudet är fenomenalt och ljuset faller så vackert genom lövverket.

Jag rekommenderar verkligen Fable för den som vill uppleva ett riktigt sagoäventyr av den gamla skolan (inget Disney här inte).

Officiell sida för Fable

PS. Jag kanske ska säga något om monstren ändå. Det är en härlig blandning: Varulvar (Belverines), kobolder(Hobbes), troll och oknytt. Monstren känns naturliga i världen de leverr i. Jag retar mig bara på Hobbes. De har för lite personlighet. De känns som kanonmat och jag tycker nog att de liknar de minsta monstren i Halo. Belverines är däremot riktigt läskiga saker. Huga! DS.

Kong IS king!

Jag såg om King Kong från 1933 härom dagen. Jag kände att det var tvunget (läs förra inlägget).Visst ser man med dagens kritiska och sofistikerade ögon att många av effekterna är halvtaskiga. Men filmen är fortfarande väldigt bra. Oerhört bra. Man måste beundra O´Brians arbete med specialeffekterna. Utan dem hade nog utveckningen inom filmeffekter stått stilla ganska länge.
-----------------------------------------------
En annan film med ganska taskiga effekter (om man frågar vissa) är Star Wars: A New Hope. Nu har Episod 4-6 boxen släppts i Sverige. Redan som liten grabb (jag var väl 6 år när första filmen kom) gillade jag filmerna. Jag har läst lite om ändringarna man gjort och jag står lite kluven inför detta. Jag hade nog helst sett att man släppt orginalfilmerna fast med bättre bild- och ljudkvalitet. Jag såg specialeditionutgåvorna på bio när de kom och jag kan förstå Lucas vilja att uppdatera och samttidigt förlänga livet på filmerna. Det är ju faktiskt lite samma sak med nyinspelningen av King Kong. Orginalhistorian är så bra att man inte vill röra den men för att få en ny (yngre) publik att se den så uppdaterar man bildspråket och effekterna. Detta ser man ju varje dag i film och TV.

"I'm too young for this s**t"

Jag börjar inse att min flickvän har rätt när hon säger att ungdomar idag inte klarar av att se äldre (svartvita) filmer. På ett forum jag besöker ofta (inga namn) har jag haft en disskution med några killar om den nya King Kongfilmen. De ansåg att filmen skulle bli dålig eftersom alla andra filmer med jätteapor är dåliga. De hänvisade till "Joe Jätteapan" (nyinspelningen). Jag tyckte att de skulle se King Kong från 1933 med tanke på att Peter Jacksons film är en remake. Då tog det hus i helvete. "Inte kan väl så gamla filmer vara bra", "Ihopklippta docksekvenser och DÖD stämning. Inte ens ur en nostalgisk synvinkel är det underhållande." och "hatar King Kong" fick man höra! Visst folk får tycka vad de vill men jag märkte att det låg något annat bakom dessa uttal.Några dagar senare bläddrar jag runt i forumet och hittar en kommentar:
Fråga: "Alltså snackar vi den gamla nu?"
Svar: "nej, den nya. vad fan skulle jag se sån gammal skit för?". Filmen de pratar om är The Italian Job.
I rest my case.

Kong is back

Peter Jackson, känd för fantastiska filmer som Ringen-triologin, Heavenly Creatures och Brain Dead, har börjat inspelningen av sin nya film: King Kong. Det är en remake av den gamla klassikern från 1933. Man kan undra varför man gör detta. 70-tals filmen var ju inte så bra. Jackson har tydligen velat göra denna film länge och nu har han en filmstudio som kan klara av arbetet. Vad jag har förstått skall den stora skillnaden mellan filmerna vara att det är mer scener på Skull Island och mer dinosaurier. Jag är ganska skeptisk till idén att Andy (Gollum) Serkis skall gestalta Kong... Det kan verkligen gå åt vilket håll som helst.

Läs mer på Kong is King- King Kong fan site.

Moderna monster

Jag har alltid gillat de klassiska filmmonstren. Jag har dock en liten svaghet för några av de mer moderna. Jason i Fredagen den 13-filmerna har en otrolig utstålning trots att han aldrig talar och har en mask för ansiktet. Mike Myers från Halloween-filmerna är nästan i samma liga. Jag gillar inte filmerna. Slasher- och gore-filmer är inte riktigt min grej men jag gillar renheten i monstrens uttryck (om du förstår vad jag menar). De är riktigt skräckinjagande karaktärer som verkligen utstålar ondska trots/pga deras "normala" utseende. Jasons hockeymask är ett genidrag av filmskaparna.

Jag såg i dag Jason X och Jeepers Creepers 2. Två filmer som båda försöker blåsa nytt liv i skräck/monstergenren.
Jason X flyttar handlingen 500 år framåt i tiden och ut i rymden. Man ger Jason ett nytt utseende (ganska misslyckat tycker jag) och lyckas nästan göra en slasherfilm som inte känns helt vidrig. Många fans tycker nog att filmen känns mesig.

I andra änden av spektrat har vi Jeepers Creepers 2. Detta är en direkt fortsättning på ettan. En av huvudpersonerna från den filmen medverkar här på ett ganska intressant. Regissören har sagt att han försöker göra monsterfilmer. De fick mycket kritik för att man visade monstret för mycket i ettan (monster är bara skrämmande så länge du inte sett det ordentligt) och i denna film så tar det inte många minuter innan hans snygga hatt och rock försvinner och man har en kille i latexdräkt och vingar som flyger omkring. Inledningen är väldigt snygg och stämningsskapande. Tyvärr försvinner denna känsla väldigt fort och mystiken försvinner. Det jag gillade bäst i första filmen var hur mänskligt monstret var men man anade att allt inte stod rätt till. det var även snyggare foto i ettan. En hel del av den filmen utspelade sig i dagsljus och det gör nästan monstret värre.

En annan skräckfilmskaraktär som har en bra utstrålning är Leatherface från Motorsågs massakern. När jag såg 2004 remaken insåg jag vad jag gillade med honom: rörelsemönstret. Hans säkra gång (I'm gonna get you-stil) samt hans oefterhärmeliga sätt att svinga motorsågen i cirklar. I den nya filmen var detta borta (och man gjorde misstaget att visa honom för tydligt, till och med tar av honom masken).

Visst kan man visa ett monster tydligt i en film. Ta bara till exempel Frankenstein från 1932 där man har tydliga närbilder på honom. Det viktiga är att man inte avslöjar förmycket om karaktären och tar bort mystiken.

Monster Legacy box

At last The Monster Legacy box is released in Sweden!

Tillslut. Jag har varit såååå nära att beställa boxen via Amazon för dyra pengar (portot/momsen vågar jag inte ens tänka på). Nu kommer den ut som region2. Äntligen. Priset är inte dumt heller.

14 filmer! Det är med spänning jag ser fram emot att äntligen få se den spanska/mexikanska verisionen av 1932 års Dracula.

http://www.discshop.se/LIVE/shop/ds_produkt.php?lang=&id=41285&

-----------------------------------------------------------

I ett försök att öka takten som jag skriver i denna blog så skall jag introducera "Monster of the Day"-delen. Mitt mål är att lägga upp en nygjord teckning/målning på ett monster varje dag. Håll tummarna.

-Hej!

Red right hand

Now I have seen Hellboy the movie and it was good. Del Toro and Mignola has done a very good job transfering the comic to the silver screen. Ron Pearlman really does a good job as the big red guy. Seeing the movie inspired me to read the comic again. I started with Seeds of destruction and Wake the devil. It was just as good as I remembered. I'll get to the other stories later.

Hellboy rules!

I have seen the movie and it was good!

Äntligen har Hellboyfilmen haft premiär. Jag har sett fram emot detta med samma entusiasm som ett Star Wars-fan såg fram emot Episode 1. Men jag kom ut ur biografen helt nöjd. 4 st Right hand of Doom av 5 ger jag filmen. Visst, jag tycker att Mignaolas serie är en av de bästa och filmen var väldigt trogen serien. Dock måste jag medge att filmen har sina svackor men överlag är det fantastiskt bra underhållning.

Tyvärr kommer det många bra filmer just nu: The Village, Eternal Sunshine of the Spotless Mind, AvP (verkar iallafall kul). Jag har inte hellerr hunnit se Spindelmannen 2 eller Day of the Dead. Så mycket film, så lite pengar.

Here we go!

First entry! Well, if someone reads this: Welcome to Monsterblog a place where anything can happen!

I am swedish so this blog will probaby be mosty in swedish.

Nog om detta. Nu är det bara två timmar kvar till premiären av Hellboyfilmen. Hurra! Jag har sett fram emot det länge, synd att SF bestämde sig för att skjuta på premiären tills nu. Men den som väntar på något gott.

Nu måste jag jobba lite till. Vi ses -Jonas