tisdag, september 07, 2004

Moderna monster

Jag har alltid gillat de klassiska filmmonstren. Jag har dock en liten svaghet för några av de mer moderna. Jason i Fredagen den 13-filmerna har en otrolig utstålning trots att han aldrig talar och har en mask för ansiktet. Mike Myers från Halloween-filmerna är nästan i samma liga. Jag gillar inte filmerna. Slasher- och gore-filmer är inte riktigt min grej men jag gillar renheten i monstrens uttryck (om du förstår vad jag menar). De är riktigt skräckinjagande karaktärer som verkligen utstålar ondska trots/pga deras "normala" utseende. Jasons hockeymask är ett genidrag av filmskaparna.

Jag såg i dag Jason X och Jeepers Creepers 2. Två filmer som båda försöker blåsa nytt liv i skräck/monstergenren.
Jason X flyttar handlingen 500 år framåt i tiden och ut i rymden. Man ger Jason ett nytt utseende (ganska misslyckat tycker jag) och lyckas nästan göra en slasherfilm som inte känns helt vidrig. Många fans tycker nog att filmen känns mesig.

I andra änden av spektrat har vi Jeepers Creepers 2. Detta är en direkt fortsättning på ettan. En av huvudpersonerna från den filmen medverkar här på ett ganska intressant. Regissören har sagt att han försöker göra monsterfilmer. De fick mycket kritik för att man visade monstret för mycket i ettan (monster är bara skrämmande så länge du inte sett det ordentligt) och i denna film så tar det inte många minuter innan hans snygga hatt och rock försvinner och man har en kille i latexdräkt och vingar som flyger omkring. Inledningen är väldigt snygg och stämningsskapande. Tyvärr försvinner denna känsla väldigt fort och mystiken försvinner. Det jag gillade bäst i första filmen var hur mänskligt monstret var men man anade att allt inte stod rätt till. det var även snyggare foto i ettan. En hel del av den filmen utspelade sig i dagsljus och det gör nästan monstret värre.

En annan skräckfilmskaraktär som har en bra utstrålning är Leatherface från Motorsågs massakern. När jag såg 2004 remaken insåg jag vad jag gillade med honom: rörelsemönstret. Hans säkra gång (I'm gonna get you-stil) samt hans oefterhärmeliga sätt att svinga motorsågen i cirklar. I den nya filmen var detta borta (och man gjorde misstaget att visa honom för tydligt, till och med tar av honom masken).

Visst kan man visa ett monster tydligt i en film. Ta bara till exempel Frankenstein från 1932 där man har tydliga närbilder på honom. Det viktiga är att man inte avslöjar förmycket om karaktären och tar bort mystiken.

Inga kommentarer: